Indien måste enligt företaget investera motsvarande över åtta biljoner kronor i infrastrukturen i städerna under de närmaste 20 åren. Det innebär per invånare mer än åtta gånger så mycket som i dag.
– Det finns ett starkt behov av förändring. Indiens nuvarande inställning till urbaniseringen leder troligen till sammanbrott och kaos i städerna, säger en av medförfattarna till rapporten, Ireena Vittal.
Indiens stadsbefolkning väntas fram till 2030 öka från dagens 340 miljoner till 590 miljoner, främst genom en omfattande inflyttning från landsbygden, sägs det i rapporten.
År 2030 beräknas Indien ha 68 städer med över en miljon invånare, 13 städer med över fyra miljoner och sex megastäder med över tio miljoner. Minst två av dem – Bombay och Delhi –– kommer att vara bland världens fem största städer.
”Indien urbaniseras i en omfattning och en hastighet som aldrig tidigare skett”, skriver författarna.
För att klara transporterna i städerna måste Indien bygga 35 till 40 mil tunnelbane- eller förortslinjer per år, vilket är mer än 20 gånger mer än vad landet har klarat av under det senaste decenniet.
Dessutom kommer det att behövas mellan 1.900 och 2.500 mil landsvägskörfält per år, inkluderande snabbussfiler. Det motsvarar ungefär vad som byggts totalt under det senaste årtiondet.
Utan snabb utbyggnad kan trafiken i rusningstid komma upp i 610 fordon per kilometer i varje fil runt storstäderna, varnar rapporten. Med sådan fordonstäthet kan en genomsnittligt lång arbetsresa ta upp till fem timmar.
– Brådskande insatser behövs för medborgarnas och ekonomins välbefinnande, säger Vittal.
Indiens utgifter i dag för verksamheten i städerna är rena nålpengarna i en internationell jämförelse. Per stadsbo satsar Indien bara cirka 120 kronor om året, vilket är bara 14 procent av vad kinesiska stadsbor får del av, och inte ens fem procent av